onsdag 21 juni 2017

Ett reviderat inlägg om açaìbär, bloggpaus, kokosolja och blogginriktning

Har sen açaìbäret blev uppmärksammat som så "super" tyckt det varit lite suspekt att blåbären och lingonen - som i våra skogar finns för envar att plocka och fylla frysen med varje år - oförtjänt fått stå tillbaka för detta importerade bär från Amazonas djungler. Varför?

Se SVT-programmet med matjournalisten Mats-Eric Nilsson här (det är textat, perfekt för såna som mig som inte kan ta del av något annat).

Men samtidigt låter det ju positivt att man går upp i vikt med açaìbär (även om "fettlever" kanske inte låter så kul att få förstås...). Tycks aldrig komma upp i den idealvikt som menas gälla för BMI. Mitt BMI är 18,34, men för lägst sjukdomsrisk skall man tydligen ha ett BMI mellan 20 och 25, detta enligt en publicerad stor och välgjord undersökning. Alltid hamnat i kategorin "underviktig", men ändå nästan alltid klarat av att hålla den nedre gränsen i varje fall... så då kan det väl inte vara så tokigt ändå?😏

En påse blåbär kvar i frysen sen förra årets plock, och under tiden årets bär mognar i skogen (ser ut att bli ett "super"bra år för både lingon- och blåbärsplockare!) tar pot marigolds lite ledigt med en bloggpaus. Återkommer här då bären lyser blåa i skogen och sommarkantareller gör entré. Väl mött då!😊


Ja, skrev väl ungefär så igår, men något dök upp om mat i dagens nyhetsflöde, som blev den där lilla droppen vilken fick allt att flöda över.

Den här bloggen har ju haft en utveckling från naturfoto till matrecept, vidare till recept på mat som skall försöka vara hälsosam. Men det där sista kan jag nu inte ta ansvar för, forskning kring mat och hälsa, olika livsmedel och hälsa, ger resultat som är alldeles för olika. Den största svårigheten är fettet, och det är alltså detta som det återigen nu handlar om.

Läs den artikel som Aftonbladet publicerade idag angående kokosoljan här och den ursprungliga artikeln från CBS News här.

Mättade fetter som finns i kokosolja (och smör) menas om och om igen ge en ökad kardiovaskulär risk (ger hjärt- och/eller kärlsjukdom), och dessa fetter bör vi enligt många alltså ersätta med vegetabiliska oljor. Enkelomättat fett som i olivolja och avokado anses då bara vara ganska bra, men inte lika bra som fleromättade vegetabiliska oljor framställda av majs, jordnötter och sojabönor.

Hur kan jag då fortsätta att i recepten här på bloggen ha med kokosolja och smör med gott samvete (om ovanstående nu är sant) och samtidigt vilja ge sken av att det är hälsosamma recept? Det går ju inte...

Jag ger upp!

Ändrar därför ånyo inriktning på den här bloggen. Hälsosnacket skippas och fokuserar nu bara på god mat, helt enkelt. God mat av rena råvaror, livsmedel utan onödiga tillsatser, sockerfritt, naturligt glutenfritt och ibland lite mejeri, använder blandade fetter (smör, olivolja, rapsolja och... ja, kokosolja). Även lite mer tillåtande vad gäller uppvärmning av maten (stekning, ugnsvärme, o.s.v.).

*suck!*

Inte visste jag det skulle kunna bli så här svårt att matblogga. Gillar ju matrecept och att laga mat (och för det mesta gillas ju även hälsoaspekten, så länge den inte känns förvirrande och tvetydig, eller alltför överdrivet fanatisk). Tror inte det finns någon forskning på att det skulle föreligga en ökad sjukdomsrisk för de med intresse för matlagning i varje fall. Än så länge...

Nu provar vi med matbloggspaus igen. Behöver det så väl. 😅


måndag 19 juni 2017

Rabarberpaj (smuldeg med ägg och mandel)

Rabarberpaj

ca 350 - 400 g skalade rabarber skurna i bitar
1 msk honung
1 tsk potatismjöl

Smuldeg:
2 dl mandelmjöl
1 ägg
25 g kokosolja (eller smör, uteslut då saltet om normalsaltat smör)
1 msk honung
2 krm salt
1 dl sötmandel

Förväll rabarberbitar och blanda med honung och potatismjöl i ugnsform. Mixa mandelmjöl, ägg, olja, honung och salt. Blanda ner mandel som grovhackats, smula deg över rabarberblandningen i formen. Grädda i ca 175 grader.

Kycklinghalvor med grillkrydda (plus lite tankar kring smör och ett konstigt nytt hittepå-tillstånd)

Kycklinghalvor med grillkrydda

1 tinad hel kyckling
ev. rödlök i klyftor

Kryddolja:
½ dl kokosolja
2 tsk pressad citronsaft
2 pressade vitlöksklyftor
3 tsk salt
1 msk paprikapulver
1 msk Grill Italia (Spicemaster)
1 tsk mald svartpeppar

Dela kycklingen i halvor (skär utmed ena sidan av ryggraden med vass kniv), ansa och skölj. Lägg delarna med skinnet upp i ugnsform och ställ in i 175 graders ugn, ca 10 minuter. Pensla kycklingen med kryddoljan inuti och utanpå, ställ in i ytterligare ca 1 - 1 ½ timme (ös någon gång under tiden och lägg ev. till klyftad rödlök runtom).
Skyn kan man sila och använda som god sås om man vill det, och anser man inte skyn hälsosam kanske man väljer att hälla bort den(?). 😄 Hittade en sista ask med frysta kantareller från förra årets plock, stekte dessa att ha till... plus även en massa grönsaker, förstås! 😉 


Dagens tanke: Kantareller stekta i kokosolja... 😟 Nämen asså det går ju bara inte. Inser att det inte kan hållas helt mejerifritt här på bloggen framöver. Måste bara inkludera smör/ghee (och kanske även lite ost) någon gång ibland. Eller "svär jag i kyrkan" då?! 😳
Men visserligen... Livsmedelsverket varnar ju för kokosoljan likväl, så här hälso-syndas ju redan på pot marigolds. Kan väl va hälsosamt att tycka mat smakar gott oxå! 😜
I det här sammanhanget måste man ju bara ta upp en grej som funderats på sedan det togs upp av SVT.se i mars, läs om studien det handlar om här. Innan det där publicerades trodde jag att ortorexi (ett nytt "ohälsosamt tillstånd" de hittat på finns ibland oss) handlade om överdriven träningshets som nästan blir en fixering in absurdum, men tydligen gäller det även om man försöker äta hälsosamt. Vilka dumheter! Skulle det vara ett sjukt tillstånd att laga mat från grunden med rena råvaror (samt hålla igång och motionera). Är det då friskt att istället stoppa i sig en massa industriframställd färdigmat, chips och godis (samt föra ett ihärdigt stillasittande liv)? Hur skruvat har det blivit egentligen? 😱


söndag 18 juni 2017

Jordgubbsglass 🍓

Jordgubbsglass
2 port.

ca 1 dl kokosgrädde
1 grön banan
ca 8 jordgubbar
2 krm vaniljpulver

Skiva banan och skär stora jordgubbar i bitar, lägg in en stund i frysen. Mixa kokosgrädde, vanilj, fryst frukt och bär. Klart!


lördag 17 juni 2017

Förenklad smörsås till fisk

Enkel redd smörsås

hackad schalottenlök
vatten
vitvinsvinäger
smör
örtsalt och malen vitpeppar
pressad citronsaft
arrowrot att reda med

Koka ihop lök, vatten och vinäger, sila ner i en annan kastrull. Lägg i smöret och vispa samman under uppvärmning. Salta, peppra, pressa ner citronsaft (allt efter smak) och red med arrowrot. God och enkel sås till fisk. Inte helt mejerifri direkt, men den som vill använder ghee istället för smör. 😉


(Måttade inget den här gången, sorry! Kolla upp annat recept på smörsås - om så önskas.) 😊


Den 17 juni 2017











Dokumentation:

Åkersnigel knipsar av jordgubbsblom och -blad.

Krusbärsstekel (krusbärsbuskar och röda vinbärsbuskar)
En krusbärsbuske fullkomligt ned-äten.

Spansk skogssnigel och åkersnigel

Kirskål...

...massor av kirskål.


fredag 16 juni 2017

Bananpudding med lingon och cashewnötsgrädde

Bananpudding med vanilj och citron
6 - 8 port.

3 dl valfri nötmjölk
5 ägg
1 krm salt
1 grön banan
½ tsk vaniljpulver
rivet skal av ½ citron
ca 2 tsk pressad citronsaft

Mixa, häll i form och grädda i 120 graders ugn, ca 1 timme.


Cashewnötsgrädde

160 g cashewnötter ("aktivera" genom blötläggning)
½ ekologiskt päron (skal och kärnhus kan få vara med)
vatten att späda med

Mixa blötlagda nötter och päron, späd med vatten till en lagom tjock "grädde", om man nu får kalla det så?...


Dagens tanke: Varför inte mjölk?: För (svensk mjölk?) och Emot (gäller kanske inte bara utländsk mjölk?). Människan har väl genom tid ätit en hel del nötter och rötter, bär, blad och växter, ägg, kött, fågel och fisk, men komjölksprodukter?...
Varför blötlägga ("aktivera") nötter och frön? Varför förvälla rabarber och grov spenat? Varför vara noga med hur baljväxter behandlas innan de äts, om man väljer att inkludera bönor i kosten? Varför inte spannmål (förutom t.ex. det som gäller gluten - dock omtvistat)? Antinutrienter (fytinsyra, lektiner, enzyminhibitorer, oxalsyra...), är de bra eller dåligt?... Fytinsyra lär minska upptag av mineral, särskilt järn. Lektiner och enzyminhibitorer menas minska upptag av kolhydrater, fett och protein (negativt för undernärda och positivt för "övergödda västerlänningar", menar en del förståsigpåare). Oxalsyra funkar lika som fytinsyra (rabarberbladen innehåller extra mycket oxalsyra - det är därför vi inte skall äta dem och troligen därför vi heller inte skall lägga dem i komposten?), förr kokade man alltid av oxalsyra från rabarber och spenat, inte lika många som gör det numera... hmm.
Man har många frågor och svaren motsäger ofta varandra utifrån vem som svarar. Vem vi vill tro på får vi själva avgöra. Valfriheten ökar, sägs det ju, inget undantag vad gäller kunskap kring nutrition. 😊


torsdag 15 juni 2017

Kalkonjärpar med timjan och vitlök

Kalkonjärpar

½ kg tinad kalkonfärs
1 ägg
1 riven gul lök
2 pressade vitlöksklyftor
1 tsk örtsalt (använde Herbamare)
2 krm malen vitpeppar
1 tsk torkad timjan

Blanda allt väl, forma 8 järpar, lägg på plåt med bakplåtspapper och ställ in i 120 graders ugn, ca 1 timme och 20 minuter. Vänd någon gång under tiden. Hade surkål, kokt broccoli, färska tomater och gul paprika till. 👍


onsdag 14 juni 2017

Raw food bollar med pistage- och paranötter

Raw food bollar med pistage- och paranöt

3/4 dl pistagenötsmör (recept finns här)
1 dl hackade paranötter
½ dl smält kokosolja
1 tsk pressad citronsaft
2 krm havssalt

valfritt frö eller hackade nötter att rulla bollarna i.

Rör samman och ställ in i kylen att stelna. Trilla bollar, "garnera" och förvara kallt.


Tankar kring kostfibrer och lite annat

Kostfibrer är ju såklart hälsosamt. De gör så att blodsockret håller sig stabilt och tjänstgör som mat åt vår tarmflora, vilken vi alltmer tycks förstå att uppskatta då den innebär goda tarmbakterier. 😁

Kan för lite av söta frukter och uteslutande av spannmål orsaka att vi får i oss för lite kostfibrer?

Nej, själv tycker jag inte det! Men det är bara min egen åsikt utifrån den kost som delas här på bloggen, d.v.s. som består av massor av grönsaker, nötter, frön, psylliumfröskal, en hel del svamp och bär, samt frukt (gärna mindre söta varianter, gröna bananer och massor av avokado!).

Två typer av kostfibrer finns det: vattenlösliga och olösliga.

Vattenlösliga fibrer (kallas gelbildande) gör alltså blodsockret jämnare och är mat åt tarmfloran. Finns i grönsaker, frön (t.ex. chiafrö, solrosfrö, hela linfrön, sesamfrö), psylliumfröskal eller husk, bär, frukt, m.m.

Olösliga fibrer ger mättnadskänsla och "håller igång" tarmarna. Finns i t.ex. kakao, morot, selleri, nötter, kokos, skaldelar av grönsaker och frukt.

Några olika sorters kostfibrer:

Pektin (finns t.ex. i vinbär, lingon, hallon, syrliga äpplen, krusbär och citrusfrukter.
Fruktaner (finns t.ex. i lök, vitlök, purjolök, sparris, jordärtskockor, kronärtskockor och grön banan)
Cellulosa (finns i växters cellväggar)
Beta-Glukaner (finns i t.ex. svamp)
Arabinoxylander (finns i t.ex. durra)

Aldrig testat durra, finns det ö.h.t. att få tag på i vanliga livsmedelsaffärer? Skall kolla! 😊

Summan av kardemumman blir alltså att man troligen inte går miste om nyttiga fibrer om man utesluter spannmål.

En del anser att man inte bör experimentera med normalkosten och dess traditionellt använda vanliga livsmedel, ofta handlar det då om spannmålsprodukterna med gluten, mejeriprodukterna och baljväxterna (bönor, sojaprodukter, linser). Ofta nämns i sammanhanget att man ska äta av allt och att det rentav skulle vara farligt att utesluta nämnda livsmedel. Att frossa i supersöta frukter och konsumera hel-/halvfabrikat med en massa socker, HFCS (High Fructose Corn Syrup) och kroppsfrämmande konstiga tillsatser opponerar sig egendomligt nog inte så många över. 😲

Men... 1) ...med tanke på alla fibrer som nämns som exempel på fiberrikt ovan, skulle det väl i sådana fall bara vara gluten som vore skadligt att låta bli - känner dock att det inte finns någon tillförlitlig forskningsstudie som pekar på att det skulle vara skadligt att utesluta gluten.
2) ...mejeriprodukter innehåller inga fibrer och probiotika kan man finna i syrade grönsaker, med massa fina fibrer i dessutom. 3) ...baljväxter innehåller både lösliga/olösliga fibrer och med tanke på vad som nämns för exempel ovan är baljväxter, typ soja, inte nödvändigt heller, finns ju så mycket annat.

Är det såhär?: Då och nu, folk som nästan ibland aggressivt försvarar "normalkost" och deras tänk och tyck om mat:

Ett glas lättmjölk + limpmacka med kolesterolsänkande margarin och ost (helst mager) = mjölken verkar ha blivit alltmer accepterad att utesluta (förr var den supernyttig, sen visade det sig ju vara tvärtom!), liksom till viss del margarinet som ses med blida ögon att utesluta helt och för Livsmedelsverket inte lika godkänt om det ersätts av naturligt mättat fett. Limpan skall väl idag helst vara i fullkorn eller s.k. "vita fibrer" (framställs av t.ex. majsstärkelse), men socker/sirap i bröd verkar man vara rätt tillåtande inför, kanske enligt principen; "det som inte syns finns inte" (troligtvis gångbar princip även för chokladdrycken O'boy...). Helt utesluta bröd av spannmål? - Fullkomligt otänkbart att godkänna! Osten har försvarare av "vanlig mat" inte så starka åsikter om utifall man äter eller ej, men Livsmedelsverket vill nog att den ska vara just mager för att undvika alltför mycket fett och i värsta fall mättat fett, vilket man anser är skadligt för hälsan.

Kaffe med sockerbit och kaffegrädde + kanelbulle = kaffet är tillåtet att både dricka och låta bli (för de flesta), sockret i sockerbiten syns så det är väl inte lika okej antar jag, gräddens mättade fett varnar Livsmedelsverket för, kanelbullen får man helst inte neka till (sockret och det mättade fettet/transfetterna syns ju ofta inte för blotta ögat)... och det är socialt att äta kaffebröd! Där med basta!
animated-laughing-image-0056


tisdag 13 juni 2017

Recept på pistageglass och pistagenötsmör

Pistageglass

1 dl kokosgrädde
½ banan (ev. halvtinad och skivad)
1 dl tärnad fryst avokado
2 msk pistagenötsmör (se nedan)
1 tsk pressad citronsaft
1 tsk honung

Mixa samtliga ingredienser, ställ eventuellt in i frysen, skeda upp och strö på t.ex. kakaonibs (min favorit) eller grovhackade pistagenötter.


Pistagenötsmör

120 g pistagenötter
1 krm havssalt

Mixa tills det blir en smörig massa, lägg i skål och förvara i kylen.


(Frukt)os

Vad jag lärt om fruktos eller även kallat fruktsocker (väldigt kortfattat):

Fruktos får vi (med det som de flesta kallar "vanlig mat") inte i oss huvudsakligen av frukt, som man kanske kan tro, utan av vitt socker (glukos + fruktos) som konsumerats allt flitigare sedan 1800-talet, då det började framställas från sockerbetor.

High fructose corn syrup är en senare tids industriframställd sötningsprodukt (har nyligen t.o.m. upptäckt den vara tillsats för en påse soltorkade tomater, det gäller att kolla innehållsförteckningarna!) som framställs av stärkelse, denna omvandlas till glukossirap och glukossirapen omvandlas med enzymers hjälp till upp emot 90% fruktos. Den där sirapen är både billigare och sötare, vilket naturligtvis tilltalar tillverkare av sötsaker.

Levern tillverkar fettsyror från fruktos, dessa fettsyror är triglycerider. Höga nivåer av triglycerider kopplas till vällevnadssjukdomar (skulle själv hellre vilja kalla det fellevnadssjudomar).

Frukt innehåller mer eller mindre fruktos, men även vitaminer, sen är det förstås skillnad på frukt och frukt. Det här kan vara intressant i sammanhanget fruktos och frukt. Med tidens gång har man framodlat allt sötare och mindre fiberrika frukter och det som säljs, och som de flesta kunder vill ha, är alltför mogna frukter (fruktfibrer som mognar omvandlas till socker). Söta frukter är inte livsnödvändigt, vitaminerna kan man lika bra hämta från grönsaker och mindre söta frukter som t.ex. avokado. Värt att uppmärksamma är att honung innehåller en hel del fruktos, så lagom är bäst där också alltså. 😉

Sötar numera gärna med:
Speciellt sommartid; färska bär, speciellt vintertid; färska dadlar (7 vitaminer och 10 mineraler + fibrer!) - såna utan tillsatt socker såklart, cashewnötter/cashewnötssmör, mandelsmör, kokos/kokossmör och sötpotatispuré (baka i ugn och mixa till mos), och så lite frukt då förstås, samt pyttelite honung emellanåt (får man tag på vildhonung så lär den innehålla massor av nyttiga mjölksyrabakterier - hela 13 stycken olika sorter!). 😊


Jaha ja, det här blev mitt 500:e publicerade blogginlägg på pot marigolds (som förändrats så oerhört mycket med tidens gång)! Kommer inte att ta bort något tidigare publicerat inlägg, utan behåller det såsom det är just precis nu. 😀


Hur är din dag?

Något liknande det här:

😋😊😍😁😄😲😜😐😒😠😕😏😊😇😌😴

...eller så här:

😐😐😐😐😐😐😐😐😐😐😐😐😐😐😐😐


måndag 12 juni 2017

Kosthållning, inte diet

Den här bloggens kosthåll har utvecklats åt Clean Eating. Vad är då Clean Eating, Clean Food, eller Clean Cooking, för något?

Strävan efter att maten skall vara i sin renaste form, utan konstiga tillsatser.

Kosten är mer ett synsätt istället för en diet, då tanken inte är att det skall fungera som en metod för viktnedgång. Alla behöver ju inte gå ner i vikt, även om det är lätt att uppfatta att alla skall dras över just den där samma kammen, då man gör sig närmare bekant med olika typer av lågkolhydratkost (t.ex. LCHF och Paleo). Lite synd, tycker jag. För visst vill även de som inte behöver förlora kilon äta hälsosam mat? Ja, ja... jag vet! Nu är det många som anser att lågkolhydratkost inte är just nyttig, använder därför inte ordet. I "hemlighet" så känner jag mig själv övertygad om att det är hälsosamt att dra ner på just kolhydraterna. Men det är bara min personliga åsikt, och alla reagerar vi ju även olika inför olika sorters mat. Ingen är den andra lik.

"Clean ... " baserar sig istället på kvalitén på maten, ren obehandlad näringstät mat, utan processade livsmedel och tillsatser, med en tanke på miljö och att må bra helt enkelt.

Exempel på näringstäta livsmedel: Grönsaker, avokado, rotfrukter, ägg, fisk, skaldjur, kött.
Kokosolja företrädesvis som fettkälla, annars t.ex. oraffinerad raps- eller olivolja, ev. ghee.
Dryck: Vatten.

Hur pass "renlärig" man sen vill vara är ju förstås även det upp till var och en. 😊

Clean Eating verkar, i motsats till LCHF och Ketogen kost, ännu ganska godkänd (men såklart inte lika accepterat som den alltid så väl framhållna Medelhavskosten) med den kostrekommendation som gäller idag. Förutom att röster höjts mot naturligt glutenfri kost förstås, men sånt får man inte bry sig om! Känsligt det här med val av kost, har jag förstått. Finns massor av pekpinnar. Synd.

Ja, det är väl ungefär såsom ovanstående jag själv tolkar begreppet Clean Eating.

Läs mer om Clean Eating på Hälsa & Fitness här. 👍


söndag 11 juni 2017

Bra att veta om inplastad mat!


Fortsätter kolla upp lite kring förpackningar, vad gäller t.ex bisfenol A, ftalater och sånt. Vad gäller förpackningsmaterial för mat är det väl idé att känna till hur det påverkar hälsan och även hur all sorts plast påverkar miljön.

Har ni tänkt på att plastförpackningar har en märkning i botten (siffra + bokstäver) som anger vilken sorts plast det rör sig om? Det har inte jag! SVT.se hade en bra översikt (finns här) och även Naturskyddsföreningen (finns här) som jag använt som huvudsakliga källor för nedanstående (understrukna är okej och såna med fetstil mindre okej):

01-PET (eller PETE), Polyetentereftalat: läskflaskor, flytande livsmedel, ugnsförpackningar och mikrovågsförpackningar (sådana förpackningar som är avsedda till att värma upp mat i microugn). Värmetålig plast. Man har tydligen hittat ftalater i PET, men hälsorisken menas vara låg.

02-PE-HD (eller HDPE), Polyethylen High Density, eller polyetylen: Förpackningar och behållare. Ej värmetålig plast.

03-PVC (eller V), polyvinylklorid: Plastfilm som används vid butiksinpackning av livsmedel, plastflaskor för dryck och matolja. Risk för hormonstörande ftalater. Får ej värmas upp, PVC innehåller klor som kan frigöra gifter vid uppvärmning. Importerad PVC kan innehålla bly som stabiliseringsämne.

04-PE-LD (eller LDPE), Low-density polyethylene: Plastpåsar. Undvik uppvärmning.

05-PP, Polypropen: Sugrör, brödförpackningar, yoghurtförpackningar, sirapsflaskor, ketchupflaskor och olika sorters plastburkar, microvågsförpackningar. Tål högre temperatur än polyeten. Ofarlig såvida den inte har farliga tillsatsämnen.

06-PS, Polystyren: Cellplast för förpackning av köttfärs-/charkuterivaror (frigolit-trågen), engångsartiklar, yoghurtförpackningar, förpackningar för snabbmatsprodukter. Polystyren kan läcka ut i livsmedlet och då innebära en hälsorisk. Kan även innehålla flamskyddsmedel.

07-O: Samlingsgrupp för diverse olika plaster (mer eller mindre skadliga). T.ex. polykarbonat innehåller bisfenol A. Plasten kan finnas i köksredskap (typ stekspade), matlådor, livsmedelsförpackningar och flaskor av olika slag.
Plastmärkning
Värt att veta, inte sant? Titta på botten av förpackningen nästa gång. Plast förekommer ju också på insidan av metallkonserver, på insidan av metallock till glaskonserver och på insidan av frysförpackningar med livsmedel. Bisfenol A lär förekomma på detta vis också.

Missa sen inte att skriva under på det här!


lördag 10 juni 2017

Mejerifria fiskburgare med burgerbröd à la paleo


Börja baka bröden, fortsätt med samma uppvärmda ugnstemp för fiskburgarna. Pressad citronsaft, skivade tomater, fint strimlad sallad, kanske skivad lök och hemlagad majonnäs om man vill, att ha "mellan varven"... eller hursomhelst, efter eget tycke. 😀


Fiskburgare
4 st.

400 g tinad fryst torskfilé
2 äggulor
ca ½ msk finriven gul lök
½ tsk sambal oelek
ca 1 tsk salt

nymalen svartpeppar

Mixa samtliga (ej svartpeppar) i matberedare, klicka ut på bakplåtspapperstäckt plåt, platta till, forma fyra stora runda burgare, mal över svartpeppar och tillaga i 120 graders ugn. Vänd burgarna då de stabiliserat sig, lite peppar på andra sidan också, in i ugnen igen och laga färdigt. Tog ingen tid, sorry!


Burgerbröd
2 port.

3 ägg
½ dl mandelmjöl
1/4 dl kokosmjöl
1 ½ msk psylliumfröskal
1 tsk bakpulver
3 krm salt
1/4 dl smält kokosolja

ev. sesamfrö

Vispa äggen. Blanda de torra och rör ner detta + olja, låt stå 5 minuter att svälla. Klicka ut och platta till/forma fyra rundlar på bakplåtspapperstäckt plåt. Strö ev. på sesamfrö. Grädda i 120 graders ugn, ca 40 minuter. 2 bröd/portion med fiskburgare.


Snabb mejerifri yoghurt med lime och kiwi

Yoghurt med lime och kiwi

2 dl blötlagda cashewnötter (blötlägg över natten)
saft från ½ lime
½ kiwi
1 dl vatten

Lägg allt i blender och kör slätt. Klart! 😊


Omtag vad gäller kokosmjölken!

Skrev ett blogginlägg ("Kokosmjölk och kokosgrädde - en hel vetenskap") i februari angående olika sorters kokosmjölk. Då detta (Testfakta: "Hög halt av bisfenol A i kokosmjölk") sedan upptäcktes (efter att ha läst den fenomenalt intressanta boken Hormonbibeln av Martina Johansson! Mitt bokomdöme finns här) så krävdes ett tillägg. Bisfenol A är med på EU:s kandidatlista över särskilt farliga ämnen.

Kommer konservburkarna i metall att fasas ut med tiden? Ja, kanske. Men den här texten publicerades av Testfakta redan 2012 (samma år som den tidigare om kokosmjölken) och ännu säljs en hel del livsmedel i metallburkar. Matjessillen är väl i fokus så här sommartid. Tonfisken som nämns vet vi ju sen redan att vi bör undvika av andra skäl än av hälsoskäl ("fulfiske").

Så här såg mitt tidigare blogginlägg ut om kokosmjölk:


"Strävar ju efter att utesluta tillsatser. Börjar med att kolla upp kokosmjölken. Därefter blir det konserverade tomater.
Coop Änglamarks ekologiska kokosmjölk:
Kokosextrakt 71%, innehåller även förtjockningsmedel E415 xantangummi, vilket framställs från socker genom bakteriell jäsning.Min kommentar: Tjock som kokosgrädde. Vit och slät.

Kung Markattas ekologiska kokosgrädde:
Kokosnöt 80%, vatten.Min kommentar: Rinnig som kokosmjölk. Grå och lite grynig.

Santa Marias Coconut Milk:
Kokosnöt 77%; vatten; emulgeringsmedel E471 - vilket är mono- och diglycerider av fettsyror och framställs av fetter och oljor eller av glycerol (E422) och fettsyror (E570), både fetter och fettsyror kan komma från djur, t.ex. gris; stabiliseringsmedel E466 - vilket är karboximetylcellulosa/cellulosagummi, natriumkarboximetylcellulosa och framställs från cellulosa med hjälp av kemiska processer.

Santa Marias The Creamier Coconut Milk Extra Smooth:
Kokosnöt utan tillsatser (fetthalt 18%)Min kommentar: Skarp kokossmak, krämig, slät och vit. Bästa kokosmjölken! P.g.a den skarpa kokossmaken bör den blandas med något syrligt då den används kall. Späder den med vatten om tunnare/mindre fet kokosmjölk önskas. Toppen med tetra istället för konservburk i metall.

Garants kokosmjölk:
Kokosnöt 75%, vatten, (fetthalt 18%).Min kommentar: Som kyld tjock som kokosgrädde; mild och god kokossmak; krämig, slät och vit. Bästa kokosgrädden! Tetra 250 ml.

Uppgifterna angående E-numren hämtades från boken Den hemlige kocken: det okända fusket med maten på din tallrik av Mats-Eric Nilsson."



fredag 9 juni 2017

Två somriga sallader


Två goda sallader som passar fint sommartid.

Tomatsallad med oliver

3 grovhackade tomater
1 grovhackad röd paprika
½ hackad röd lök
1 dl gröna oliver med kärnor
hackad basilika, 1 pkt fryst eller motsv. mängd färsk
2 msk olivolja
1 msk rödvinsvinäger
2 krm örtsalt
2 krm chiliflakes

Kärna ur oliver (tryck till dem med sida av kniv så går kärnan lätt att få ur) och hacka dem. Blanda alla grönsaker och basilika, rör ner olja, vinäger, salt och chiliflakes.


Blomkålssallad med kapris

½ blomkålshuvud
6 - 7 skivade rädisor
1 finhackad röd chilipeppar (ta bort kärnor)
ca 1/3-dels gurka (ta bort kärnor, spara till grön smoothie) i bitar
ca 2 msk små kapris
1 msk olivolja
ca ½ msk vitvinsvinäger
1 tsk dijonsenap
1 krm salt
ca ½ krm malen vitpeppar

Ångkoka blomkål skuren i små bitar/buketter, låt svalna. Blanda samman grönsaker. Vispa ihop olja, vinäger, senap, salt och peppar, rör ner i salladen.